Vad är religion?

VAD ÄR RELIGION? (Källsprång 7, sid.11-16)
Religion har alltid varit en del av det mänskliga livet. Förhistoriska grottmålningar och
gravfynd visar att människan redan från tidernas begynnelse har haft föreställningar
om det övernaturliga.
Religion är också ett världsomspännande fenomen. Ett samhälle utan något slag av
religion har aldrig påträffats. Man räknar med att det idag finns omkring 20 000 olika
religioner i världen. Alla religioner ägnar sig åt frågor om det övernaturliga och heliga;
gemensamt för dem alla är också att de söker svar på de så kallade stora livsfrågorna.


DE VIKTIGASTE EGENSKAPERNA HOS EN RELIGION


Det är svårt att ge en enda definition på religionen som fenomen och som allmänt skulle
accepteras inom alla religioner i världen. Fastän religionerna är olika och utövas i olika
miljöer, har de ändå vissa grundläggande element gemensamt. De tre viktigaste
egenskaperna som förenar alla religioner är en tro på det övernaturliga, en upplevelse av
det heliga och ett sökande efter svar på de så kallade stora livsfrågorna.
Med begreppet övernaturlig avses något bortom den synliga verkligheten, det vill säga
något som inte har en naturvetenskaplig förklaring. Övernaturliga fenomen är till exempel
gudar, andar och beskyddande väsen av olika slag. Satsen ”religion är tro på det övernaturliga”
beskriver träffande religionens idé.
Begreppet helig betecknar något som skiljer sig från det världsliga, från vardagliga ting.
Det heliga väcker ofta vördnad och andakt hos människor, ibland också rädsla. När en
människa möter det heliga förutsätts hon ofta bete sig på ett särskilt sätt. Det heliga
utgår från det som är centralt inom en religion. Det kan vara centrala personer, platser,
föremål, tidpunkter eller textsamlingar. Heliga gestalter inom de kristna kyrkorna är bland
andra Jesus, jungfru Maria och den heliga Lucia. Heliga, berömda platser i olika religioner är
Västra muren i Jerusalem, staden Mekka i Saudiarabien och floden Ganges i Indien, och heliga
böcker är Bibeln och Koranen. Heliga dagar är till exempel lördagen för judarna och söndagen
för de kristna. Också djur kan anses heliga såsom kon i hinduismen.
Religionerna svarar också på de livsfrågor som människor brottas med. Det är frågor som
de flesta märker att de funderar på i något skede av livet. Dessa frågor kallas de stora
livsfrågorna. Till dem hör till exempel: Vem är jag och varför finns jag till? Hur har universum
uppstått? Vad är rätt och vad är fel? Vad är livets mening? Vad händer efter döden?


KÄNNETECKEN PÅ EN RELIGION


Gemensamt för alla religioner är inte bara de tre viktigaste egenskaperna, som nämndes
tidigare. Kännetecknande för alla religioner är också dessa sex faktorer: 1) upplevelser,
2) föreställningar,
3) etik, 4) ritualer, 5) gemenskap och 6) ett inflytande på individen och samhället.
Religiösa upplevelser är känslomässiga erfarenheter i samband med religionsutövningen,
såsom upplevelser av vördnad, helighet, kärlek och skuld. Upplevelserna kan ta sig uttryck i en
känsla av stillhet, andakt och inre frid eller i stark extas och hängivenhet. Typiska känslomässiga
erfarenheter är till exempel en upplevelse av Guds närvaro, olika slag av syner samt upplevelser av
änglar och mirakulösa helanden.Religiösa föreställningar avser läromässiga uppfattningar,
såsom uppfattningar om Gud, om världens skapelse och om livet efter döden.
Föreställningarna har antingen samlats i en helig skrift, såsom Bibeln, eller så kan de överföras
som muntlig tradition.Religionernas etik innehåller uppfattningar om vad som är rätt och fel.
De erbjuder alltså regler för hur man ska leva. Till exempel de föreskrifter som finns i de tio
budorden och i den gyllene regeln är gemensamma för många religioner. Det gäller
allmängiltiga regler som: stjäl inte, visa aktning för äldre människor, bemöt andra som du vill att de
ska bemöta dig. Ritualer är religiösa handlingar som kännetecknas av att de utförs på ett bestämt
sätt och
av att de upprepas gång på gång. Till ritualerna hör bön, pilgrimsvandringar, gudstjänster och olika
festtraditioner, såsom julfirandet.De religiösa ceremonier som hör samman med livet vändpunkter
kallas övergångsriter. De symboliserar att en medlem av det religiösa samfundet har fått en ny
ställning.
Ett exempel på en övergångsrit är konfirmationen. När unga konfirmeras blir de vuxna i religiös
bemärkelse. Andra typiska övergångsriter är dop, omskärelse, bröllop och jordfästning.
Det femte kännetecknet på en religion är att religiösa samfund uppstår. Detta kännetecken
anknyter till religionens förmåga att skapa samhörighetskänsla. Människor som tror på samma sätt
söker sig till varandra och bildar olika slag av samfund, såsom församlingar eller klostergemenskaper.
Religionens inflytande på individen och samhället kan noteras på många områden.
Religionen lämnar avtryck i arkitektur, konst, klädstilar och mattraditioner. Religiösa byggnader
såsom kyrkor, synagogor och moskéer speglar vilken religion ett samhälle har. I kristna länder
finns det bilder av jungfru Maria och i buddhistiska länder Buddhastatyer. Religionens inflytande
på klädstilen märks till exempel i att muslimska kvinnor bär slöja och i att buddhistiska munkar
rakar sitt huvud och klär sig i en enkel munkkåpa. Religionen inverkar på många sätt också
på mattraditionerna: hindun äter inte nötkött, juden avstår från griskött och blod, och muslimen
fastar i en månad.


KLASSIFICERING AV RELIGIONERNA


Religioner kan klassificeras på olika sätt. En del av religionerna kallas världsreligioner,
eftersom de har världsvid betydelse genom att de har stor utbredning, många anhängare
eller mycket inflytande. Till världsreligionerna hör till exempel kristendomen och islam.
Religioner som har betydelse bara för ett enda folk eller som utövas inom ett geografiskt
begränsat område kallas nationella eller etniska religioner. Fornfinnarnas tro är en typisk
etnisk religion. Religionerna kan indelas i grupper också utifrån om de har heliga skrifter eller
inte. En skriftreligion är en religion där heliga skrifter är centrala. Till exempel
judendomen och kristendomen är skriftreligioner. I skriftlösa religioner överförs kunskapen
däremot i form av muntliga berättelser. Särskilt ursprungsfolkens religioner är skriftlösa religioner.
Religionerna kan dessutom indelas i olika grupper utgående från sin gudsuppfattning.
Monoteism betyder att man i en religion tror på en enda gud, såsom i kristendomen och islam.
Polyteism innebär tro på många gudar, såsom i antikens Grekland och i hinduismen.
När man tror på att gud inte är en person utan att det gudomliga finns överallt och i allt kallas
det panteism. Panteism förekommer förutom i shinto också i många ursprungsfolks religioner.
Ateism betyder i sin tur att man förnekar alla slag av gudar. Ateistiska drag finns
särskilt i buddhismen.
VAD ÄR RELIGION? (Källsprång 7, sid.10-16)


1.      Hur många samhällen utan religion har man påträffat?
2.      Hur många religioner finns det i världen?
3.      Vad menar man med begreppet övernaturlig?
4.      Vad betyder ordet helig?
5.      Ge exempel på sådana frågor som brukar kallas de stora livsfrågorna.
6.      Vilka 6 faktorer är kännetecknande för alla religioner?
7.      Vad är etik? Ge exempel på några allmänna, etiska regler.
8.      Förklara vad en ritual är. Ge exempel på ritualer.
9.      Ge exempel på s.k. övergångsriter.
10.  Inom vilka samhällsområden kan man säga att religion har påverkat.
11.  Vad är skillnaden på en världsreligion och en etnisk religion?
12.  Vilken är skillnaden på skriftreligioner och skriftlösa religioner?
13.  Vad betyder: a) monoteism? b) polyteism? c) panteism? d) ateism?